En djupdykning i mousserande vin

Champagne är världens mest kända bubbel. Namnet kommer från det franska vindistriktet med samma namn och endast mousserande vin som produceras här får kallas för champagne. En klassisk champagne framställs av saft från den gröna druvan chardonnay samt de blåa druvorna pinot noir och pinot meunier. Det finns även champagne som bara görs av gröna druvor (blanc de blancs) och blåa druvor (blanc de noirs), men sammantaget är flaskorna få. Färgen på champagne kan variera från ljust gulbeige till hallonröd. I grunden är druvsaften färglös, så för att få till andra nyanser tillsätts druvskal i saften under framställningen. Ju längre tid skalet är i kontakt med saften, desto mörkare blir färgen på det färdiga vinet.

Champagne framställs genom den traditionella ”champagnemetoden”. I korthet innebär det att ett vanligt vin produceras av druvsaften, som sedan får jäsa ytterligare en gång på flaska. Jäsningen ger champagnen sin karaktäristiska brödton. Bubblorna kommer i sin tur av det höga trycket som bildas i flaskan.
 

Det är inte bara i Champagne som bubbel produceras på det här sättet, med en andra jäsning på flaska. Motsvarande mousserande vin finns också i andra distrikt och vinländer. I övriga Frankrike kallas vinet för crémant, i Spanien för cava, i Italien för franciacorta och i England för English sparkling. Vinerna kan även skilja sig något när det gäller lagringstid och druvmix. Därför finns de i många skepnader, allt ifrån från fruktiga och syrliga till torra och brödiga som klassisk champagne.
 

Det finns fler tillverkningsmetoder för mousserande vin. En annan vanlig variant är tankjäsning. Basvinet hälls då i en trycktank, där socker och jäst tillsätts för en ganska snabb jäsning. På detta sätt tillverkas mycket italienskt bubbel såsom prosecco, lambrusco och Brachetto d’Acqui. De två senare utmärker sig även med sin röda nyans, som kommer av att druvskalet lakat ur färg i basvinet.

Den äldsta metoden för tillverkning av mousserande vin är naturlig fermentering. Här är trendvinet Pet nat ett bra exempel. Det tappas tidigt upp i flaskor, där det får jäsa och skapa kolsyra. Till skillnad från annat bubbel filtreras inte Pet nat, vilket resulterar i ett vin med mjuka bubblor och grumlig färg.

 

Vilket är då det bästa glaset till bubblet? Ja, det beror helt och hållet på vad du har i din flaska. Traditionellt sett brukar mousserande vin antingen serveras i ett coupeglas eller i en flûte. Och visst – det finns en speciell känsla i det. Många mousserande drinkar gör sig till exempel väldigt bra i den breda champagnekupan och till minglets prosecco fungerar flöjten utmärkt. Flöjtglasets smala och raka form är positiv för bubblorna, då de både håller länge och leds i en strid ström uppåt i glaset.

Om du vill förhöja smaken på ditt bubbel finns det bättre alternativ. Ofta vinner vinerna på att serveras i kupor som vi snarare förknippar med vitt och rött vin. Klassisk champagne kan med fördel avnjutas i ett vinglas med avsmalnande öppning, där friskheten och brödigheten i doften kommer fram. Det samma gäller närbesläktade crémant och cava. Till engelskt bubbel brukar en rakare vitvinskupa vara att föredra, eftersom den balanserar det förhållandevis syrliga vinet. Motsatt gäller för mousserande viner med röd eller rosa nyans och/eller präglas av blåa druvor. Vinerna är ofta generösa i stilen och behöver en större kupa för att kunna blomma ut. Testa gärna ett syrahglas till Brachetto d’Acqui och ett pinotglas till roséchampagne och blanc de noirs. Till sist – hur är det fatt med Pet nat? Jo, här rekommenderar vi ett ovalt glas som fångar upp och koncentrerar aromerna till näsan.